Lyftanordningen är det som lyfter: traversen, kranen, telfern. Lyftredskapet är det som sitter mellan kroken och lasten: stroppen, oket, vakuumgripen, schacklet. Skillnaden är inte språklig utan avgör vem som ska ha vilken dokumentation, vad som ska besiktigas och vad som får kasseras på plats. Blandas de ihop hamnar kraven fel åt båda hållen – på en travers ställs krav som gäller redskap, och på ett egentillverkat ok ställs inga alls.
Ett egentillverkat lyftredskap är en produkt ni har tillverkat
Ett ok som svetsats i egen verkstad för ett enda lyft är fortfarande ett lyftredskap. Det innebär riskbedömning, hållfasthetsunderlag, märkning med största tillåtna last, bruksanvisning och försäkran om överensstämmelse – precis som för något ni köpt. Det är den vanligaste bristen på ett industrigolv, och den syns först när något går sönder.
Produktledet: att sätta utrustningen på marknaden
- Gränsdragningen mellan lyftanordning och lyftredskap, och vilka krav som följer med respektive.
- CE-processen fram till försäkran om överensstämmelse och märkning – i den ordning stegen faktiskt görs.
- Teknisk fil och riskanalys för lyftutrustning: vad som ska finnas i den och vem som ska kunna visa upp den.
- Vad som ändras med maskinförordningen jämfört med maskindirektivet, för den som konstruerar eller köper in lyftutrustning.
- Egentillverkade redskap och ombyggda anordningar, där tillverkarrollen hamnar hos er utan att någon fattat ett beslut om det.
Användarledet: att lyfta med den
- Lyftplanering: vad som ska vara bestämt innan lasten lämnar marken, och vem som bestämmer det.
- Val av redskap med hänsyn till last, lyftvinklar, vassa kanter och miljön lyftet sker i – vinkeln är det som oftast underskattas.
- Kontroll före användning och kassationskriterier: vad man tittar efter och var gränsen går för att ta något ur bruk.
- Besiktning, underhåll och journalföring, och vad tillsynen frågar efter när den kommer.
- Ansvarsfördelningen mellan den som äger utrustningen, den som planerar lyftet och den som utför det.
Frågor om lyft
- Måste ett lyftredskap vara CE-märkt?
- Ja, lyftredskap som släpps ut på marknaden ska vara CE-märkta och uppfylla produktkraven. Det gäller lika mycket ett redskap ni tillverkat själva för eget bruk som ett ni köpt av en leverantör – att det aldrig lämnar er fabrik ändrar inte saken.
- Vi hyr in kranen. Vad är då vårt ansvar?
- Uthyraren svarar för att anordningen är i föreskrivet skick och besiktigad. Ni svarar för lyftet: att det planeras, att redskapen passar lasten, att den som kör har rätt förutsättningar och att kontrollen före användning görs. Ansvaret för lyftet följer aldrig med hyresavtalet.
- Vem bör gå utbildningen?
- Den som konstruerar, köper in eller ansvarar för lyftutrustning, och den som planerar lyft: maskinkonstruktörer och projektingenjörer, inköpare, produktägare, anläggningsägare, arbetsledning och chefer med arbetsmiljöansvar.
- Ersätter den här utbildningen ett praktiskt lyftkörkort?
- Nej. Den handlar om kraven på utrustningen och om hur lyft planeras, kontrolleras och följs upp – inte om att manövrera en travers. Det praktiska förarbeviset är en annan sak och tas någon annanstans.
- Hur ofta ska lyftredskap kontrolleras?
- Kontroll före användning görs varje gång, av den som ska använda redskapet, och den återkommande besiktningen sker med det intervall som gäller för utrustningen. Utbildningen går igenom vad respektive kontroll omfattar och hur den journalförs så att den går att visa i efterhand.
Utbildning i lyftanordningar och lyftredskap
Webbkurs i egen takt, för både den som CE-märker utrustningen och den som lyfter med den.
Se utbildningarna
